17.6.10

It's a miracle...

...that I am alive and passed my exam. För jag kunde ingenting. Ingenting. (Och det här är ingen sob sob, jag kunde nog egentligen allt men ids inte säga det). Utan jag fick mitt frågepapper. Första frågan: Mitochondrial genome and its disorders. Say what? Janå bästa frågan kom till sist. Så det gick from bad to good I guess, och därför fick ja C. Fatta C. Och lärarn stod och prata för mig största delen av tiden, han svarade på frågor han ställde mig, och fick i ett skede så i nerverna att han höjde på rösten och sa att varför han måste stå här och prata om för MIG vad svaren är, borde det inte vara tvärtom. Nåjoo, men om man inte kan och materialet var jätteskit (ville jag säga, men knep igen). Sen blev jag så nervös för jag trodde han skulle faila mig så jag fick inte klarhet på mina tankar även till sista och min "bästa" fråga. Men jag lärde mig en massa nytt under min examen. Det måste ju räknas till godo...kanske?

Jag är så lycklig så jag skulle kunna dö. Första året av läkarstudierna avklarade! Fatta, nu är jag LEDIG från skolan x-antal veckor framåt. Och biggen gick igenom. Och anatomin fick jag megabra från. Jag skall använda min nyfunna frihet till att ta gubbvilan tror jag. Sen se om det månne finns något ätbart här.

Ursäktar mig för lite råddigt blogginlägg. Det är resultat av några mycket korta sömnperioder. Hihi sommarlov!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar