Det blev ingen Helsingforstrip, så jag semestrar hemma med lediga dagar. Redan idag ringde de från vikariebanken och skulle ha velat ha mig i jobb tillbaka, men inte till min "vanliga" avdelning. Så jag meddelade snällt till vilket datum jag kan hoppa in men endast på "min" avdelningen. So let's see hur det blir.
Eftersom Hesa inte blev av har jag alltså tonvis med tid. Idag då jag kikade ur mitt rum, som för övrigt är mitt emot ytterdörren, så hade min käre mor lagt upp en lapp. Där stod det:
"Dammsuga och plocka undan!"
Så det var att fördela arbetsuppgifterna mellan oss fyra syskon, för vilket jag stod samt även koordineringen av jobbet. Och det gick lätt som en plätt. Mycket enklare nu då alla syskon är i "arbetsför" ålder och kan bidra i hemarbetet.
Denna procedur dröjde absolut inte hela dagen. Jag har tillbringat tid framför tv, med syskonen i allmän fjant-anda, påbörjat en ny bok Dating Berlin av Sonia Rossi, hängt framför diverse bloggar/facebook/onlinequizz och knappt vågat mig framför dörren. Orsaken till detta är att jag fryser, det höstas på riktigt nu och huset känns iskallt. Så jag har antagit att det varit likadant där ute. Jag gjorde ett halvhjärtat försök att läsa ute i gungan med en filt omkring mig. Men solen for bakom vår enorma tall och mitt i allt smög den konstiga fisklukten från den stängda kastrullen bredvid soptunnan sig i mina näsborrar (låååång historia, mera om den kanske en annan gång?) och jag gav upp. Nu sitter jag, än en gång, framför datorn och i och med att man bloggar lite så får den kreativa sidan lite komma fram.
Måndagar betyder dessutom True Blood avsnitt, men det underhöll mig endast en timme så var även denna veckas nöje avslutad :P
Jag som skulle njuta av ledigheten. Göra det man inte annars hann med i sommar... Istället är jag rastlös och har det lite lite tråkigt. En av mina svagheter är att vara ledig. Att inte ha program och bara vara. Denna konst måste jag ännu lära mig, kommentera tipps om ni har några!
För att lite spinna vidare på det här, vad är det som har gjort mig till en sån här person? Då jag ser tillbaka har jag haft samma känsla ren i många år, speciellt på sommarloven. Ärligt sagt är jag rädd för den sommaren jag inte får arbete och måste vara ledig. Jag vet inte vad jag skulle börja ta mig till. Av samma orsak vet jag också att jag inte skulle klara av att vara hemmamamma på heltid.
Som äldsta barn har jag utvecklat behovet att göra någonting jag tycker att är meningsfullt och viktigt största delen av dagen. Jag vill utvecklas och gå framåt. Jag är rastlös. Jag lider av eftervågorna från "duktiga-flickan-syndromet", som jag har lyckats komma ifrån lite.
Förstå mig inte fel; mammalivet är meningsfullt och viktigt. Att vara lat och ledig är i sig också bra. Jag har bara inte fattat det än. Sort of.
Och jag borde verkligen inte klaga. Sen då skolan börjar bannar man över sig själv och rastlösheten och göra-meningsfulla-saker-samt-förverkliga-sig-själv-och-bli-sitt-allra-allra-bästa-jag felet man har.
Dagens vardagslyx:
Pastellrosa nagellack som ser ut som om man dippat naglarna i en färgburk!
16.8.10
Bokslut
Bokslut för sommarjobbet, åtminstone inom arbetskontraktens ramar. Jag har inhoppningsskift á 4 om en vecka. Dvs. en vecka ledigt före. Det blir eventuellt en trip till hufvudstaden imorgon, som skulle avslutas med R's födelsedagsfirande i Vasa. Inget är hugget i sten, förutom Vasabiten. Så man får vänta och se tills imorgon.
I fredags hade jag nattskift med L, alltid lika roligt. Förstår inte vart den natten försvann, för mitt i allt var den över! Det var en helt "normal" natt, men bara man vakar med de/den rätta personen så blir det genast mycket mycket roligare. Sista 45min. tillbringade vi med att spela filmquizz via internet. L hittade den på må få och det passade oss filmfanatiker helt utmärkt.
Efter välförtjänta åtta timmar dagssömn efter nattskiftet seg jag upp till en vacker dag. Den spenderades i vänners sällskap med bio, prat och mat. Ja och eventuellt årets sista dopp vid Fäboda.
Man måste nog medge att även om man blir led småstadslivet, speciellt jag som är så rastlös, så har man växt upp på ett underbart ställe. Nära till havet och lätt att ta sig allstans (inom stan :P )
Tre veckor kvar tills jag drar tillbaka till Tartu, och jag skall försöka använda dem väl! Även om det har börjat höstas där ute så håller jag fast vid att jag fortfarande har sommarlov.
Vi hörs!
I fredags hade jag nattskift med L, alltid lika roligt. Förstår inte vart den natten försvann, för mitt i allt var den över! Det var en helt "normal" natt, men bara man vakar med de/den rätta personen så blir det genast mycket mycket roligare. Sista 45min. tillbringade vi med att spela filmquizz via internet. L hittade den på må få och det passade oss filmfanatiker helt utmärkt.
Efter välförtjänta åtta timmar dagssömn efter nattskiftet seg jag upp till en vacker dag. Den spenderades i vänners sällskap med bio, prat och mat. Ja och eventuellt årets sista dopp vid Fäboda.
Man måste nog medge att även om man blir led småstadslivet, speciellt jag som är så rastlös, så har man växt upp på ett underbart ställe. Nära till havet och lätt att ta sig allstans (inom stan :P )
Tre veckor kvar tills jag drar tillbaka till Tartu, och jag skall försöka använda dem väl! Även om det har börjat höstas där ute så håller jag fast vid att jag fortfarande har sommarlov.
Vi hörs!
13.8.10
10 onödiga fakta om mig
1. Jag avskyr att skala potatis.
2. Jag tycker om att tvätta tvätt.
3. Då jag var liten (läs upp till övre tonåren) hatade jag all form av lök(inkluderat purjolök och gräslök), även 1mm torkade lökbitar pillade jag bort ur maten, till min mors stora förtvivlan.
4. Jag har aldrig fysiskt fightats med ett enda av mina syskon. Märk väl att det bara är 1,5års skillnad mellan mig och nästa syskon!
5. En av mina favoritsysselsättningar är att klippa och klistra ihop collage.
6. En annan är att sortera och ordna i skåp och lådor.
7. Jag hatar att spela volleyboll. Delvis för att jag är mer än usel på det ;)
8. Då jag fick reda på att min yngsta syster skulle födas, jag var about 9 år, grät jag floder. Jag ville inte ha ett till syskon! (till mina två redan existerande)
9. Jag har inte varit inlagt på sjukhus efter min födsel.
10. Jag har aldrig smakat på inlagd ströming eller surmjölk och vägrar bestämt att göra det.
2. Jag tycker om att tvätta tvätt.
3. Då jag var liten (läs upp till övre tonåren) hatade jag all form av lök(inkluderat purjolök och gräslök), även 1mm torkade lökbitar pillade jag bort ur maten, till min mors stora förtvivlan.
4. Jag har aldrig fysiskt fightats med ett enda av mina syskon. Märk väl att det bara är 1,5års skillnad mellan mig och nästa syskon!
5. En av mina favoritsysselsättningar är att klippa och klistra ihop collage.
6. En annan är att sortera och ordna i skåp och lådor.
7. Jag hatar att spela volleyboll. Delvis för att jag är mer än usel på det ;)
8. Då jag fick reda på att min yngsta syster skulle födas, jag var about 9 år, grät jag floder. Jag ville inte ha ett till syskon! (till mina två redan existerande)
9. Jag har inte varit inlagt på sjukhus efter min födsel.
10. Jag har aldrig smakat på inlagd ströming eller surmjölk och vägrar bestämt att göra det.
12.8.10
Glädje är....
...att se en film som helt enkelt drar andan ur en!
Såg Inception igår med J och P, vilken fantastisk film! Stackars publik som fick lida av våra diskussioner och skratt under förfilmerna, och sedan våra desperata rop under självaste filmen. Som tur satt vi längst bak i salen, så de såg inte hur jag nästan käka upp hela handen eller dunka armarna i biosäten. Så se den!
...förlovning&bröllop
Min kusin, som är i princip den storasyster jag alltid har velat ha, har hittat mannen i sitt liv och de förlovade sig under södernresan. Bröllopsdatum är också redan bestämt till januari.
Adderar vi ihop det här med min fasters bröllop i slutet av september har jag den enorma turen att slippa på två bröllop inom samma halvår. Jag bara älskar bröllop!
...vänners lycka
P kommer snart att flytta till Sverige och studera vidare, ljusdesign. Jag har besökt staden dit hon skall flytta och jag tror hon kommer att trivas där. Alltid trevligt att lära känna nytt folk, och vi gamla finns ju kvar ändå ;)
...ett parti PartyAlias med De Bästa
Gänget träffades i lördags och spelade Alias, och om vi kunde se på det hela utifrån samt mäta decibelnivån skulle vi knappt tro våra ögon och öron. Det här är blodigt allvar, vi ropar och skriker och grälar. Men med no hard feelings. Jag var så happy då jag kom hem på natten att jag hade svårt att somna. Jag har världens bästa vänner!
...motion och nyttigare livsstil
Jag fick avbryta min Nutrilett diet på söndagen eftersom jag började få samma symptom som min mamma hade för två år sedan då hon hamnade in på sjukhus (många faktorer inverkade, men hon gick på dieten samtidigt). Även om jag visste att jag inte skulle hamna i samma situation som hon, så präglade den erfarenheten verkligen mig så nu har jag gått över till skede 2 och mår toppen. Mera sånt!
Såg Inception igår med J och P, vilken fantastisk film! Stackars publik som fick lida av våra diskussioner och skratt under förfilmerna, och sedan våra desperata rop under självaste filmen. Som tur satt vi längst bak i salen, så de såg inte hur jag nästan käka upp hela handen eller dunka armarna i biosäten. Så se den!
...förlovning&bröllop
Min kusin, som är i princip den storasyster jag alltid har velat ha, har hittat mannen i sitt liv och de förlovade sig under södernresan. Bröllopsdatum är också redan bestämt till januari.
Adderar vi ihop det här med min fasters bröllop i slutet av september har jag den enorma turen att slippa på två bröllop inom samma halvår. Jag bara älskar bröllop!
...vänners lycka
P kommer snart att flytta till Sverige och studera vidare, ljusdesign. Jag har besökt staden dit hon skall flytta och jag tror hon kommer att trivas där. Alltid trevligt att lära känna nytt folk, och vi gamla finns ju kvar ändå ;)
...ett parti PartyAlias med De Bästa
Gänget träffades i lördags och spelade Alias, och om vi kunde se på det hela utifrån samt mäta decibelnivån skulle vi knappt tro våra ögon och öron. Det här är blodigt allvar, vi ropar och skriker och grälar. Men med no hard feelings. Jag var så happy då jag kom hem på natten att jag hade svårt att somna. Jag har världens bästa vänner!
...motion och nyttigare livsstil
Jag fick avbryta min Nutrilett diet på söndagen eftersom jag började få samma symptom som min mamma hade för två år sedan då hon hamnade in på sjukhus (många faktorer inverkade, men hon gick på dieten samtidigt). Även om jag visste att jag inte skulle hamna i samma situation som hon, så präglade den erfarenheten verkligen mig så nu har jag gått över till skede 2 och mår toppen. Mera sånt!
10.8.10
Samlarlycka
Jag älskar att samla dikter, ordspråk, citat, miniberättelser m.m. som har gjort intryck på mig. För några veckor sedan hittade mamma min gamla anteckningsbok där jag först av allt började skriva ner alla dessa. Den är från 2004 och framåt, har varit borttappad emellanåt, så jag har börjat på en ny, vilket är min Moleskine.
Det finns många lyriker som gjort enormt intryck på mig. Främst Edith Södergran och Karin Boye. I några få rader kan man sammanfatta enormt mycket och lämna kvar ett långvarande intryck.
Även s.k. gåvoböcker med citat i är underbara och de samlar jag på. Allt emellanåt behöver man få bläddra i något vackert (för det skall såklart vara fina bilder med också!) och bara känna hur själen njuter av visdomsorden.
De som känner mig brukar ilag med olika kort, brev osv. få ibland några rader skrivna. Jag vill dela med mig av en dikt jag skrev i kondoleanskortet då min högstadielärarinna hade dött. Men också till åminne av min farmor som dog för drygt ett år sedan. Jag läste dikten för första gången då jag var omkring 15 år gammal, och även om jag kanske inte till hundra procent förstod exakt hur träffande den var så skrev jag ner den i min anteckningsbok.
Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångerfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.
Bo Setterlind
Det finns många lyriker som gjort enormt intryck på mig. Främst Edith Södergran och Karin Boye. I några få rader kan man sammanfatta enormt mycket och lämna kvar ett långvarande intryck.
Även s.k. gåvoböcker med citat i är underbara och de samlar jag på. Allt emellanåt behöver man få bläddra i något vackert (för det skall såklart vara fina bilder med också!) och bara känna hur själen njuter av visdomsorden.
De som känner mig brukar ilag med olika kort, brev osv. få ibland några rader skrivna. Jag vill dela med mig av en dikt jag skrev i kondoleanskortet då min högstadielärarinna hade dött. Men också till åminne av min farmor som dog för drygt ett år sedan. Jag läste dikten för första gången då jag var omkring 15 år gammal, och även om jag kanske inte till hundra procent förstod exakt hur träffande den var så skrev jag ner den i min anteckningsbok.
Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångerfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.
Bo Setterlind
6.8.10
Change of life
Ibland finns det ögonblick i livet då man inser att NU vill man ha en förändring. Det hade jag under ett av mina tre nattskift. Så nu tänker jag ändra på min livsstil och börja gå ner i vikt för att uppfylla nästa dröm. Förra hösten fick jag börja med den utbildningen jag är väldigt passionerad över, så nu blir det en ny dröm som skall gå i uppfyllelse. Jag tror starkt på att om man bara bestämmer sig och har en plan samt verkligen vill uppnå sina drömmar så går det. Man kan vara tvungen att ge upp mycket för drömmen, men om man verkligen vill det så är man redo att göra det. Om jag inte skulle vilja bli läkare skulle jag ha stuckit hem för länge sedan under det gångna året. Jag är inte den typen som lämnar något man verkligen vill ha i första taget. Och det lönar sig!
Jag har skrivit ner min gå-ner-i-vikt-plan och tänker verkligen följa den. Jag har klara steg jag följer, har delat in det hela i tre skeden.
Skede 1
En quickstart Nutrilett diet som varar 5 dagar. Vägning varje dag.
Måste i det här skedet påpeka att jag är totalt emot allt som heter påsdieter. Men min mamma fick mig att ta en femdagarskur för 2 år sedan tillsammans med henne. Den fungerade faktiskt, jag gick ner 3kg och de kom inte tillbaka. Men jag använder det hela som en "inkörsport" snarare. Kroppen vänjer sig vid mindre mat, inget socker och färre kalorier. Efter påsdieten flyttade jag till Helsingfors och ändrade matvanor och började träna mera strukturerat, vilket gjorde att jag allt som allt tappade 10kg på 3-4 månader.
I längden är det alltid en livsstilsförändring och inte påsdieter som gör att man går ner och håller vikten!
Skede 2
-Vägning 1 gång per vecka.
-Minst 3 gånger träning/vecka (mera sålänge jag fortfarande är hemma, senare har jag nämligen mindre tid igen)
-Inget bulla, godis, glass, sockerdrickor (inkluderar juice), chips eller grädde. Det vill säga det som innehåller socker.
-Inte dricka annat än vatten, lightlimsa tillåtet som "helggodis" (tackar för brorsans tipps!)
-Proteinpulver till morgonmål samt efter träningen
-8 timmar sömn varje natt
Skede 3
-Lågkolhydratkost
-Undvika sötningsmedel och frukter (läs här om denna punkt mera)
-Matdagbok
-Inte äta efter en viss tid på dygnet.
Övergången mellan skede 2 och 3 blir då vikten börjar stå stilla och man behöver pånytt ändra på vanorna för att pressa ner vikten.
För att motivera mig har jag också små belöningar för varje femkilo jag går ner:
-5kg ansiktsbehandling
-10kg Ny telefon
-15kg helkroppsmassage
målvikt: södernresa och bikini
(pengar får bli ett senare problem :P)
Så nu då jag har skrivit om det på bloggen är det officiellt. Måste med andra ord faktiskt följa min plan :D
Jag har skrivit ner min gå-ner-i-vikt-plan och tänker verkligen följa den. Jag har klara steg jag följer, har delat in det hela i tre skeden.
Skede 1
En quickstart Nutrilett diet som varar 5 dagar. Vägning varje dag.
Måste i det här skedet påpeka att jag är totalt emot allt som heter påsdieter. Men min mamma fick mig att ta en femdagarskur för 2 år sedan tillsammans med henne. Den fungerade faktiskt, jag gick ner 3kg och de kom inte tillbaka. Men jag använder det hela som en "inkörsport" snarare. Kroppen vänjer sig vid mindre mat, inget socker och färre kalorier. Efter påsdieten flyttade jag till Helsingfors och ändrade matvanor och började träna mera strukturerat, vilket gjorde att jag allt som allt tappade 10kg på 3-4 månader.
I längden är det alltid en livsstilsförändring och inte påsdieter som gör att man går ner och håller vikten!
Skede 2
-Vägning 1 gång per vecka.
-Minst 3 gånger träning/vecka (mera sålänge jag fortfarande är hemma, senare har jag nämligen mindre tid igen)
-Inget bulla, godis, glass, sockerdrickor (inkluderar juice), chips eller grädde. Det vill säga det som innehåller socker.
-Inte dricka annat än vatten, lightlimsa tillåtet som "helggodis" (tackar för brorsans tipps!)
-Proteinpulver till morgonmål samt efter träningen
-8 timmar sömn varje natt
Skede 3
-Lågkolhydratkost
-Undvika sötningsmedel och frukter (läs här om denna punkt mera)
-Matdagbok
-Inte äta efter en viss tid på dygnet.
Övergången mellan skede 2 och 3 blir då vikten börjar stå stilla och man behöver pånytt ändra på vanorna för att pressa ner vikten.
För att motivera mig har jag också små belöningar för varje femkilo jag går ner:
-5kg ansiktsbehandling
-10kg Ny telefon
-15kg helkroppsmassage
målvikt: södernresa och bikini
(pengar får bli ett senare problem :P)
Så nu då jag har skrivit om det på bloggen är det officiellt. Måste med andra ord faktiskt följa min plan :D
4.8.10
Mini-semester samt dittan och dattan
Sommaren är en underbar årstid, och det syns i bloggandet också eftersom man inte ens har en tanke på att spendera extra tid på internet. Om det däremot regnar och man har 3 nattskift i rad efter varann så är man ganska mos i huvudet och man slöar framför datorn mest hela dagen tills man skall på jobb igen kl.21!
Förra veckan hade jag en mini-semester i Lojo nära Helsingfors. Varje sommar ordnar nämligen någon av de nordiska länderna något som kallas Festinord, vilket är ett fem dagars läger med roligt program och danser med olika teman. Sista kvällen hade vi Talentshow, och här kan ni kolla ett svenskt bidrag som spelar på stereotyperna hos oss mormoner. Den var helt hilarious!
Under veckan hade vi också "Amazing Race", och under en av de 15 stationerna slog jag i mig i en kanot, så nu ser foten ut ungefär så här:
Även om det tar sjukt och gå med den, så kan jag ju gå på den. Största delen av kvällarna gick jag ju runt med högklackat. Frustrerande bara att ha en sån fot som sväller upp till storleken av en limppa genast man rör sig lite mera. Men det är intressant och vakna på morgonen och se vilken färg foten har fått :D
Träffade mycket gammalt och nytt folk, alltid lika roligt. Can't wait for next year!
Mormonerna är allmänt kända för att representeras av kostymklädda unga män som är på mission. Det här uppmanas alla unga män att göra, de är borta två år, i ett land dit de blir kallade, de väljer alltså inte själva. Ofta får de lära sig ett nytt språk, och de får inte komma hem emellan utan håller kontakt via brev, eventuellt e-mail, och några telefonsamtal hem om året.
Nu har min lillebror fått sin missionskallelse, och vi är alla så jätteglada och stolta över honom. Han kommer i oktober att fara till Sverige och vara där 2år och han ser fram emot det och vill göra det här. Han har kämpat med sina förberedelser och han kommer att utföra ett fint arbete!
That's all for today!
Förra veckan hade jag en mini-semester i Lojo nära Helsingfors. Varje sommar ordnar nämligen någon av de nordiska länderna något som kallas Festinord, vilket är ett fem dagars läger med roligt program och danser med olika teman. Sista kvällen hade vi Talentshow, och här kan ni kolla ett svenskt bidrag som spelar på stereotyperna hos oss mormoner. Den var helt hilarious!
Under veckan hade vi också "Amazing Race", och under en av de 15 stationerna slog jag i mig i en kanot, så nu ser foten ut ungefär så här:
Även om det tar sjukt och gå med den, så kan jag ju gå på den. Största delen av kvällarna gick jag ju runt med högklackat. Frustrerande bara att ha en sån fot som sväller upp till storleken av en limppa genast man rör sig lite mera. Men det är intressant och vakna på morgonen och se vilken färg foten har fått :D
Träffade mycket gammalt och nytt folk, alltid lika roligt. Can't wait for next year!
Mormonerna är allmänt kända för att representeras av kostymklädda unga män som är på mission. Det här uppmanas alla unga män att göra, de är borta två år, i ett land dit de blir kallade, de väljer alltså inte själva. Ofta får de lära sig ett nytt språk, och de får inte komma hem emellan utan håller kontakt via brev, eventuellt e-mail, och några telefonsamtal hem om året.
Nu har min lillebror fått sin missionskallelse, och vi är alla så jätteglada och stolta över honom. Han kommer i oktober att fara till Sverige och vara där 2år och han ser fram emot det och vill göra det här. Han har kämpat med sina förberedelser och han kommer att utföra ett fint arbete!
That's all for today!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)