22.8.11

En sista hälsning från Jeppis

En sista hälsning från hemtrakterna på en god stund. Jag har inte planerat komma hem under hösten, istället ställt mig in på att satsa stenhårt på studierna, som inte är någon piece of cake denna termin. De värre kurserna patoanatomi och -fysiologi, farmakologi (och en till random kurs) står på tapeten. Allt på estniska. Med en ny grupp. Skolan får prioritering nummer ett nu en termin framåt (okej när har den inte det..?). Än en gång får man tacka för att inte behöva sköta ett distansförhållande eller närförhållande för den delen heller. För nu så finns det varken tid eller ork.

Kappsäckarna är packade. Att packa är alltid lika frustrerande, inte bara nu då man inte kommer hem förrän december. Jag alltid har en lång resa framför mig med två byten, reser ju tåg-båt-buss då jag far iväg. Så nu har jag en stor kappsäck och en mindre. Plus en stor Marimekkokasse med allt "handbagage".
Saken är den att jag ställde lite till det för mig själv. Jag blev kär i mammas dubbeltäcke, som är lagom tjockt för att inte bli för varmt då man leker hotdog om kvällarna och virar sig in i det. Tror inte jag har sovit så bra på länge som då jag "lånade" det för någon vecka sen. Så min fina mamma lovade att jag nog får ta med det. Tacktack, men transport är alltid problem i det här bolaget.
Imorgon kommer svärandet och svetten inte att kunna räcka till för att önska bort det där extra bagaget. Senast då jag står där nere i trappuppgången och har FYRA våningar att gå för att nå hem nummer 2 kommer det att bannas.
Men kanske kanske glömmer man bort det sen då man har detdär sköna täcket runt sig på kvällen!?

Så ja, jag och kämppis chattade och kom på den ultimata önskan till tomten. Och för att vi är så snälla kommer vi säkert att få den också! Strunta i två kissor vi drömt om i över ett år, istället vill vi ha två PACKÅSNOR och ett års höförråd av tomten i år! Praktiskt är dom också på vintern då vi skulle dissa bussarna med illaluktande medpassagerare och åka packåsna till biomedikum istället. Dom får stå i bårhuset och vänta på oss så länge vi är på föreläsningar.

Måste inklämma ett buu här emellan åt booky.fi som inte hade vett att leverera min skolbok i tid. Den kommer fram imorgon eller övermorgon istället. På köpet väger den över 3kg så att skicka den med posten till Estland skulle enligt postens hemsida kosta över 20 euro. Jippijee för billiga nätbokhandeln. Nu blir det mycket dyrare kalas än om jag hade beställt det via unins egen bokhandel i Tartu. Nå nu vet man den saken också...

Som vanligt går båt+tågtiderna inte ihop, det blir att fara med pendolino kl.5.42 imorgon. Bara att skriva ner tiden ger mig kalla kårar ren. Tur är att man inte behöver plugga på någon tent iallafall.
En vecka tills skolan börjar! Nästa gång jag skriver blir i Tartu.

Tartus näeme :)

19.8.11

Stygnen och sånt

Vet inte hur jag hade fått för mig att vips då stygnen är borta är allt bra igen, jag kan krypa, kräka, boxa, lyfta.... Men nej, ingen jumppa förrän på måndagen. (Vad synd, jag som hade tänkt mig på en runda spin&pump, nu måste jag tyvärr stanna hemma och äta godis istället!) Uppenbarligen skall man ha stygn normalt i tie dagar, jag har haft mina en dryg vecka. Men allt såg snyggt ut, men sjuksköterskan släppte inte mig utan några skräckscenarion. Som då en patient tog bort stygnen (uppenbarligen några fler än mina fyra) för att han skulle fara till USA, sen repade det upp hela sårsidan igen och det var ett enda sjå att få det ihoptejpat. Hipphej, alltid lär man sig något nytt!

Sista jobbdagen idag. Det känns minst sagt konstigt. Ett kapitel som avslutas på något sätt, samt ett nytt som börjar nästa år. Jag har fått så många fina bekantskaper på jobbet, jag kommer verkligen att sakna arbetsgemenskapen. Och för att inte glömma, alla tokiga patientrelaterade historier man samlar på sig under arbetsveckornas lopp.
Att vara närvårdare på en bäddavdelning är ett tufft jobb. Det är fysiskt tungt, men också mentalt. Att klara av att ge god vård även om patienten helst skulle klösa ögonen ur dig är jobbigt. Å andra sidan har det många fina och roliga sidor. Min point är, tack till dem som gör detta dag ut och dag in, år efter år. Det är ett ovärderligt arbete!

Till en helt annan sak. Om du vill unna dig något litet extra som en skönhetsbehandling, kolla om din kosmetolog erbjuder kompisbehandlingar och ta med dig någon (mamma, dotter, vän)! Ifall man bor i Jakobstadstrakterna så erbjuder Cosmetique sådana tjänster. Oj vad jag och mamma njöt. Vi cyklade hem på små moln. En underbar start på fabulous Friday.

Ha en fin helg

18.8.11

Upplösningen på mysteriet

Idag var det dags att kolla provsvaren från förra veckan. Och vinnaren blev Mycoplasma pneumoniae, minsta frilevande bakterien utan ordentlig cellvägg! Nu får jag fortsätta knapra på antibiotika tre dagar till, sen borde allt vara bra. Här hemma hann vi bli lite oroliga då jag började få värre hostattacker och fick kippa efter andan. Men det brukar ju vara sämre innan det blir bra.
Kontrollblodprover blir det inget av, om en månad är jag mitt i studierna och slipper ingenstans.

Imorgon får jag äntligen bort mina stygn också. Dom har kliat massor, och jag har krafsat lite tillbaka. Fr.o.m. imorgon får man krafsa med gott samvete. På tapeten imorgon är också sista jobbdagen! Tre somrar på samma avdelning, med i princip samma arbetskamrater (plus minus). Kommer att kännas ledsamt att fara, även om det är dags att gå vidare. Och vem vet, mitt i allt blir det några dagars vikariat efter jultentorna. Extra pengar är ju alltid en hit ;)

Dagarna går fort nu. Sista helgen hemma står framför dörren, och jag har planerat en hel massa roligt.
Fredag far jag och mamma på "kompisbehandling", dvs. vi får samtidigt en ansiktsbehandling i samma rum. Mysigt! På kvällen blir det bio med pappa (kanske en stycke bror också!?), vi skall se på Captain America eftersom jag var förvånansvärt imponerad av Green Lantern för en tid sen.
Lördag sker det. Fina Riina gör en comeback från Åland där hon har jobbat flitigt med mammor+barn. Hon har varit saknad, så i helgen skall det catchas up upphöjt till tie!

Sen behöver vi ju inte nämna allt packande, ångesten för att kanske inte min skolbok (patologi, dvs sjukdomslära) hinner fram, avsked, sommarens slut, tvättning av kläder......

16.8.11

Snart...

...blir det att göra comeback till Tartu. Efter nattskiftet inatt har jag bara 2 morgonturer kvar på jobbet. Om en vecka prick far jag tillbaka till Tartu, lite tidigare än mina kurskamrater eftersom jag i år skall vara tutor åt de nya internationella läkarstuderanden. I år har det än en gång blivit antagen 16 st. (som då jag antogs) jämfört med förra året då det antogs över 20 pers.

Det känns som om sommren har flytt iväg, kanske till och med mera än tidigare år?
Men för att bevisa mig själv att jag visst har gjort något, och mycket dessutom blir det väl att ta fram kalendern:

~9 utlästa böcker; favoriten är The End of Mr. Y av Scarlett Thomas

~Jobbat 293 timmar

~En superrolig helg i Vasa första veckan i juli

~Följd av en pre-helg i Hesa en knapp vecka efter

~September konsert i mitten av juli

~En veckas semester i Tyskland hos släktingarna sista veckan i juli

~Shoppat massor, största investeringen var en ny telefon

~Firat min fina mamma som fyllde jämt första helgen i augusti

~Och alla de där små sakerna mitt emellan; en övernattning på mommos villa, en dag på en kompis villa, cykelturen till beachen en varm dag, alla sköna eftermiddagar i vår trädgårdsgunga med en god bok (ultimata sommarslappet, det blir inte bättre än så här)

Summa sumarum: En jättefint sommarlov!
Men jag tror alla kan hålla med om att den finska sommaren är alltför kort. Mera värmeböljor tack. Jag hoppas att sommaren har hållit i sig söderut då jag anländer där om en vecka. För även om man har uppgiften som tutor är man ju fortfarande ledig ;)

15.8.11

Dags för läkarbesök

Ni känner till den där känslan. Myggstick/utslag/finne/munherpes som kliar och kliar och kliar. Helst skulle du vilja lägga dig som katten på soffan och bli krafkrafkrafsad (för att senare inse att det kanske bara var en tillfällig kli-befrielse, kliandet brukar ju återkomma och med dubbelt större intensitet). Nåja, i mitt fall kliar det på ryggen där jag har stygn efter ett födelsemärksborttagning. Och nej jag har faktiskt inte kliat.
1. Jag vill inte repa upp stygnen och sen ha ett mycket större ärr än jag ren får.
2. Infektionsrisken, ja mikrobiologin har (än en gång) lagt sina spår.

Men det som jag egentligen ville berätta om var mitt läkarbesök. Tummen upp för hvc här i stan, jag fick en tid "genast" till nästa vecka då jag ringde till tidsbeställningen en onsdag morgon på telefontid. Och jag var mer än nöjd över vården, vilket inte heller alltid är en självklarhet.

Egentligen hade jag två ärenden; min sommarhosta som hållit i precis hela maj-nu plus då en bedömning av några födelsemärken.
Hostan antogs bero på endera Mycoplasma pneumoniae eller Chlamydia pneumoniae.

Klamydia brukar ju folk förknippa med könssjukdomar, men jo det går att ha "klamydia" i lungorna också. Många namn som används i folkmun är "förenklade". Bakteriegruppen Chlamydia kan innehålla en rad olika bakterier med mycket olika sjukdomsbilder (för att försvåra det hela kan de olika bakteriegrupperna ha överlappande sjukdomsbilder, så det gäller att ta tester så läkaren kan skriva ut rätt antibiotika).
Chlamydias egenskaper är att det är bakterier som endast kan leva och föröka sig inne i kroppens celler. Utanför kroppen har de en form som endast kan infektera människor, men däremot inte kan föröka sig. Så det är lite som en bakterie med virusegenskaper.
Mycoplasma bakterierna är de minsta frilevande bakterierna. De brukar vara på tapeten om somrarna, och speciellt i min åldersgrupp.
I början av sommaren togs det en lugnröntgen av mig, vilket är rutin om man har patientkontakt i Estland och skall börja jobba med patienter i Finland. Den syntes inget avvikande på, vilket också skulle gå ihop med de här två bakterierna.

Så jag skulle alltså testas för antikroppar emot de här bakterierna. Blodets vita blodkroppar producerar specifika antikroppar som hjälper till att döda antigener, dvs. främmande föremål i kroppen. Om jag blivit utsatt för bakterierna så slår kroppen på de vita blodkropparna och börja kämpa med att göra sig av med inkräktarna.
I mitt huvud gick jag samtidigt igenom det vi fått lära oss. Att de kommer att använda den eller den eller den metoden. Provsvaret skulle komma den här veckan.

Näst i tur var mina födelsemärken. Jo en på ryggen skulle tas bort. Den har "diffusa kanter, ojämn pigmentering och är nära bh-banden". Jotack, alltså beskrivningen på rena rama hudcancern helt by the book; for det genom huvudet.
Problemet var bara att jag ju uppenbarligen hade ett försvagat immunförsvar p.g.a. hostan jag klagat på tidigare. Så det föreslogs en antibiotikakur i profylaktiskt syfte, dvs. förebyggande syfte. Fine by me, man vill ju inte att såret skall osåras.
Nästa steg för läkaren var att hitta en antibiotika som skulle passa både de bakterier som eventuellt skulle kunna infektera mitt sår och de bakterier som misstänkts ha invaderat mina lungor.

Med ett duns tog läkaren fram Pharmaca Fennica (Finlands läkemedelsbibel som läkemedelsfirmorna förnyar en gång om året. I Finland har vi en lag på att alla läkemedel skall redovisas för och detta skall uppdateras. Lösningen på detta har varit "farmakan". Där står allt från försäljningsnamnen, verksamma ämne, användningsområde, farmakokinetik dvs. hur läkemedlet fungerar i kroppen. Ofta har jag fått höra folk som klagar på att "och så tog dom fram någon bok igen för att skriva ut hostmedicinen". Det är helt rätt att som ung läkare göra det även med de mest vanliga läkemedlen. Hur i all världen skall vi kunna minnas ALLT utantill GENAST. Läkaren jag var till har praktiserat länge ren. Även hon fick slå upp, för säkerhets skull helt enkelt.). Jag hade lust att säga: eftersom det är frågan om de här bakterierna skall det användas något som, istället för att rubba cellväggen, tar på proteinsyntesen istället. Makrolider t.ex., de har ett brett spektrum av bakterier som de biter på dessutom.
Läkaren kom fram till detta också, och jag fick utskriven en kur på makroliden clindamycin.

Sen var det dags att ta bort födelsemärket. Roligt med en ny upplevelse (lokalbedövning, utskärning och syning), jag har ju det kroniska felet att vilja testa på precis allting själv. Hur känns det, tar det sjukt, borde man lida med patienten när man någon gång gör något likadant själv?

På vägen hem tog jag snällt ut min medicin. Av apotekaren fick jag en lite längre granskande blick med orden: "Det här är ju en starkare antibiotikakur du har fått. Du har väl inga tidigare allergier mot antibiotika? Vi rekommenderar en mjölksyrebakteriekur samtidigt. Det är dessutom en sån medicin som skall tas samma tid varje dag och är ljuskänslig. Eventuellt kan även ditt smaksinne ändras under kuren."
Jaha, det var visst något som dom glömde att lära oss på antibiotikaföreläsningarna; biverkningar, starkare/svagare antibiotika...

Upplevelsen fick mig främst att tänka yrkesskadayrkesskadayrkesskada. Jag trodde dessutom att hjärnan hade tagit semester och kopplat bort allt som har med skolan att göra. Kommer det att vara så här i fortsättningen också? Någon säger MRSA, jag skriker (i huvudet iallafall) vancomycin. Det återstår att se.
Fortsättning följer!

14.8.11

Re-invention

I am thinking about a major blog re-invention. During the summertime I haven't written very much, and I think that I will start writing in Swedish permanently since I can express myself better in my own mothertongue. If I will do this under this same www-address or change to another blog site I do not know yet. It would be sort of nice with a new beginning.

I started writing this blog (in Swedish) when I moved to Helsinki, which is now 3 years ago so it feels that the concept of this blog has changed many times during its lifetime (as have the languages, my life etc.)

So I will ponder this some more. And tell you if you in the future will find me under another address.

EDIT:
As you probably noticed I have changed the layout for this blog. Also I will switch my blog language to Swedish. Decision done :)

20.7.11

This and that

Summertime and so much better to do than writing in here, or when I finally get some bad weather the inspiration seems to disappear. Even though this summer has contained a whole lot less swimming than last year, I feel it has been a great summer(not only because I finally have gotten something that could be called a light tan instead of my normal tomato-look) and I have gotten the best out of it every day. I have been lucky to have my days off just perfectly timed with nice weather. And I've been working a lot of morningshifts, and when I get off at 3p.m. I've still got plenty of time to enjoy the sun! Which of course has led to some disasters too. Just look at this:


A result from an afternoon at Sveaborg in Helsinki. It is an island just outside of Helsinki harbour with amazing ruins, perfect for picknicks, like the one I had that afternoon with Irene! Check out their homepage for more info.
Anyhow, probably I will suffer from skin cancer in a near future. My skin burns even after using sunlotion (look above, after two times of sunblocker-usage!). Still I think that sunbathing is one of the things you just have to do in the few weeks of summer here in Finland. Let's see what I will look like after a week in Germany in the middle of Hochsommer. Me likes, my skin dislikes.

I have managed to get hooked to a, to me, new series. Breaking Bad which tells about a broke Chemistry teacher, Walter, getting the diagnosis of uncurable lungcancer. After following his brother-in-law on one of his DEA rades he decides to make some extra cash by cooking meth. Since Walter has earlier specialised in crystallogoly he cooks very pure stuff, which of course sets himself and his partner (one of his ex-students) in a lot of trouble.
What makes this series good is first of all that it is very different from other mainstream series. It is quite a dark series, with a high nerd-factor and a lot of black humor. Season 4 just started airing in the States.

Yesterday I finally got to see the newest and last Harry Potter movie, almost a week after the premiere. But dispite all the bad criteria I have heard, except for my siblings, I found that the movie was very good. It make me want to reread all the books in a row. Some of them I have read many times, some of the last books only once.
But then it would feel like letting down the ~100 unread books that cover my wall. I actually counted them here the other day, and including the ones I have in Tartu there are just below 100 I would guess. So I managed to promise myself to not buy any new books. Except for my trip to Germany. But then again I have two books I absolutely would die for to buy and read. Because I discovered an amazing author; Scarlett Thomas.

I started reading The end of Mr. Y on my way back from Helsinki the other weekend, and I must say this is the best book I have read in at least a year. It's a mysterious thriller, with a lot of science and literature woven together in a way that it isn't annoying to read (there are these novels that have a lot of references to different other subjects but it feels like you already should know everything about say, string theory, to be able to understand the reference), things are explained as we go along. It is a book that makes you think over reality, thoughts, death... And I found it cool to read a book inside of a book. On the book cover:
"When Ariel Manto uncovers a copy of The End of Mr. Y in a second-hand bookshop, she can't believe her eyes. She knows enough about its author, the outlandish Victorian scientist Thomas Lumas, to know that copies are exceedingly rare. And, some say, cursed.
With Mr. Y under her arm, Ariel finds herself thrust into a thrilling adventure of love, sex, death and time-travel."
Read this book. It is A M A Z I N G. I can't say that too many times.

So when you check out the author's homepage you will see two other books of hers that I just have to get. The edges of the pages are colored (I've been already looking at them in bookstores) in black/blue, a wonderful extra touch indeed.
I must admit that I bought Mr. Y on the base of the wonderful cover. Yes I know, I am hopeless.

Another summery thing to do: Go running in the middle of the night. I had my best jogging experience at 11.30pm this Monday. Never ever has running been so fun before. I think I am getting now why people like it. Unfortunately my almost 3 days off are soon over and then it's me and the morningshifts again. So I have to take my midnightjog some hours earlier.

Tomorrow I will attend the September-concert here in my little hometown. 1200 tickets sold, and the place will probably explode with people since the cafeteria that will hold it is tiny. Hopefully a shorty like me gets to see anything at all. So today songs like Mikrofonkåt, Baksmälla, Cry for you, Satellites and Co. are keeping me company.

Have a nice rest of the week!